Det blev 215-rankade Sebastian Ofner som tog hem Elias Ymers kvalgrupp i Wimbledon. Österrikaren hade inför kvalet aldrig spelat på gräs och spelade sitt första GS-kval någonsin. Efter en stentuff vinst mot grusspecialisten Kimmer Coppejans med 7-6(4) 3-6 10-8 slog Ofner ut favoriten Maximilian Marterers baneman Miljan Zekic med 6-4 6-3.
Väl framme i kvalfinalen väntade hemmaspelaren Jay Clarke. 18-årige Clarke dominerade fullständigt under matchens inledning och gick fram till 6-2 5-2. Då var det som att han började fundera kring vad han var på väg att uppnå. Med nöd och näppe lyckades den unge britten knipa andra set i tiebreak (11-9) men tappade sedan spelet och orken i vad som för båda spelarna var deras första femsetsmatch någonsin. Ofner kunde vinna de sista tre seten med 6-4 6-4 6-1. Den hårdslående österrikaren var en Futurespelare fram till nyligen och har totalt spelat in 389 000 kronor. Om han förlorar i första omgången mot Bellucci väntar en check på cirka 400 000 kronor...
Ofner är en månad yngre än Elias Ymer och avslutade juniorkarriären 2014 med följande två förluster:
Dragos Madaras 6-4 5-7 2-6
Dragos Madaras 6-4 5-7 2-6
Daniel Windahl 1-6 1-6
/ Diego Junqueira
skriven
Även om det klagas mycket på återväxten i svensk tennis har det genom åren funnits spelare som legat väl framme i unga år men som sedan inte blommat ut till atp-spelare. Varför? Pengar - det kostar att resa runt - helst med en coach, men är det hela sanningen? Har vi i Sverige tappat bort framgångsformeln som för 25-30 år sedan gjorde att "varje" bra junior fick en fin karriär? Ja, resultaten vittnar om problem men vad och var tappade vi bort förmågan?!
Idag är det inte så konstigt att svenskarna inte tar sig igenom futurespelet. I varje årgång är det alldeles för urvattnat. När de är 19 finns så få spelare kvar som håller ngn form av hygglig nivå att det är skrattretande.
Allt börjar i klubben men där händer för lite...