När ATP för ett decennium sedan under fd Disneychefen Etienne de Villiers ledning införde grupper om tre spelare inför säsongen dröjde det inte länge innan problem uppstod. Redan i säsongens första tävling i Adelaide stod det klart att formatet inte är speciellt lämpligt för tennissporten. Joachim Johansson vann mot Gilles Simon i raka set och förlorade sedan mot Florent Serra i tre set. I gruppens sista match hade Simon inget att spela för och Pim-Pim sade inför matchen att han hoppades att fransoserna skulle spela en ärlig match. Pressen blev för stor för Serra som gav upp pga värmeslag i början av avgörande set.
ATP ville inte erkänna att experimentet var misslyckat och fortsatte envist tills en tävling i Las Vegas skapade så mycket rabalder att man avslutade formatet för gott. Mer om det i ett annat inlägg. Lärde sig WTA något av storebrors misstag? Tydligen inte för i första upplagan av WTA Elite Trophy skakade man liv i liket och testade gruppspel med tre spelare i varje grupp. En person med genomsnittlig intelligens hade då schemalagt tävlingen så att spelaren som förlorar gruppens första match också spelar gruppens andra match. På så sätt minskas risken för att sista matchen i gruppen saknar betydelse. Gjorde man då så i Elite Trophy? Ni kan ju titta på resultaten ovan och gissa om någon av matcherna betydde något...
Ett ytterligare problem med formatet är matcher som ges upp på grund av skada. Tänk er att A slår B 6-4 6-4, B slår C med 6-4 6-4 och C slår sen A 4-2 uppgivet. Hur utser man nu gruppvinnare på ett icke godtyckligt sätt? Nej, tennis är en sport som ska spelas i traditionellt utslagningsformat.
// Gottfried von Cramm
Wärdelösa WTA
Allmänt En kommentarNär ATP för ett decennium sedan under fd Disneychefen Etienne de Villiers ledning införde grupper om tre spelare inför säsongen dröjde det inte länge innan problem uppstod. Redan i säsongens första tävling i Adelaide stod det klart att formatet inte är speciellt lämpligt för tennissporten. Joachim Johansson vann mot Gilles Simon i raka set och förlorade sedan mot Florent Serra i tre set. I gruppens sista match hade Simon inget att spela för och Pim-Pim sade inför matchen att han hoppades att fransoserna skulle spela en ärlig match. Pressen blev för stor för Serra som gav upp pga värmeslag i början av avgörande set.
ATP ville inte erkänna att experimentet var misslyckat och fortsatte envist tills en tävling i Las Vegas skapade så mycket rabalder att man avslutade formatet för gott. Mer om det i ett annat inlägg. Lärde sig WTA något av storebrors misstag? Tydligen inte för i första upplagan av WTA Elite Trophy skakade man liv i liket och testade gruppspel med tre spelare i varje grupp. En person med genomsnittlig intelligens hade då schemalagt tävlingen så att spelaren som förlorar gruppens första match också spelar gruppens andra match. På så sätt minskas risken för att sista matchen i gruppen saknar betydelse. Gjorde man då så i Elite Trophy? Ni kan ju titta på resultaten ovan och gissa om någon av matcherna betydde något...
Ett ytterligare problem med formatet är matcher som ges upp på grund av skada. Tänk er att A slår B 6-4 6-4, B slår C med 6-4 6-4 och C slår sen A 4-2 uppgivet. Hur utser man nu gruppvinnare på ett icke godtyckligt sätt? Nej, tennis är en sport som ska spelas i traditionellt utslagningsformat.
// Gottfried von Cramm