Vad krävs för att nå toppen?

5 kommentarer
Vad krävs det egentligen för att nå topp 100 i världen? Uppenbarligen har vi svenskar haft svårt att svara på den frågan på sista tiden då en ensam krigare från Norrland är den enda som i singel-spel mäktar med att placera sig topp 100 i dagsläget.

Det är lätt att börja prata om spelet (de missar för mkt) eller kanske fys (de är för klena) när man ska förklara avsaknaden av svenska spelare på touren. Eller så kan man ju skylla på att tränarna helt enkelt är för dåliga.

I detta inlägg tänkte jag dock rikta in mig på något helt annat, nämligen tourens uppbyggnad och hur det påverkar spelarna.

Målet för spelarna är att avancera i ranking så de kan spela högre nivå och ta sig upp i systemet och förhoppningsvis nå Grand Slam-spel där möjligheten till försörjning finns.

Det som kan vara bra att veta är att det är dina 18 bästa tävlingar under de senaste 52 veckorna som ligger till grund för din ranking, 16 tävlingar för tjejerna. Det innebär att för att du ska kunna maximera din ranking måste du spela mer än 20 veckor/år då några tävlingar blir "nollor" då du har dålig lottning eller gör en dålig första-runda.

Så redan här kommer pengautmaningen in. Tänk dig själv att du har ett jobb med mycket liten inkomst men du ska ändå åka på 20 semestrar/år med flyg, boende och mat. Väldigt få spelare har råd med detta och de måste hitta andra sätt att dra in pengar såsom seriespel och pengaturneringar. Problemet då blir att spelarna, för att fortfarande kunna ha 20+ ranking-grundande tävlingar måste de vara ute 30-35 veckor per år vilket gör det svårt att hinna träna upp sig under de få träningsdagarna man har. Stressigt.

Då spelarna på grund av tuff ekonomi måste åka själva ofta så kan det även bli svårt att göra korrekta analyser av matcherna. Vissa spelare kanske är dåliga på att vara självkritiska och skyller förluster på domare och felstudsar. Vissa spelare kanske är så besvikna efter förluster att de har svårt att göra korrekta analyser av matcher. Att utvecklas som spelare handlar mycket om att göra korrekta analyser av varför man vinner/förlorar. Detta kan vara svårt utan att en coach med sig som observerar och analyserar. När många av våra bästa spelare under juniortiden ofta har haft engagerade föräldrar och tränare som varit med och analyserat åt dom under juniortiden blir det mycket svårt att helt plötsligt göra detta själv.

Nu kanske ni tänker att detta gäller ju alla spelare i hela världen och är väl inget som man kan förklara svensk tennis misslyckanden med? Förvisso sant att det gäller samtliga men då jag har min arbetsbas utanför Sverige de senaste åren är jag dock beredd att påstå att det finns skillnader. Många av de utländska satsningarna jag ser handlar om att gå "all-in", hela familjen satsar allt ekonomiskt på att hjälpa spelaren framåt och behövs coach på resorna så löser man det. De svenska satsningarna är sällan lika "galna" utan man ska fortfarande ha råd med familjesemester och ny platt-tv osv.

Detta kan vara kopplat till kulturella skillnader där det anses mer godtagbart att rejält satsa på en idrott i andra länder. I Sverige är "jag vill bli idrottsstjärna" mest något små barn får säga, sen måste man vara ansvarstagande och tänka på sin utbildning.

Många svenska spelare hamnar i ett "hemma o träna-träsk" där det är billigt att vara hemma och träna så de stannar hemma flera veckor för att åka ut och tävla 2 veckor och sen hem igen. När året är slut har de kanske bara spelat 15 tävlingar och stressen att prestera på varje resa blir väldigt stor.

Vi på Tennistankarna vill ju att svensk tennis ska gå bättre och vårt tips till de spelare som satsar: om ni inte har fått någon förbättring under senaste åren så måste du göra något annorlunda. Och vårt förslag är att tänka som Michael Jackson: "start with the man in the mirror".

/ Petr Korda

Kategori: Allmänt, Svensk tennis;
 
1 Snickarn:

skriven

Så vi borde ha mer tävlingar i Sverige så ordnar det sig? 30 futures och öka antalet challengers successivt så löses problemen.. Eller är det så att spelarna helt enkelt inte är tillräckligt bra?

Svar: Hej och tack för ditt inlägg i debatten, givetvis måste spelaren vara tillräckligt bra för Att kunna nå högsta nivå. På Swetennis gjorde de en studie där de kunde se att det utökade tävlingsutbudet i Sverige inte gett någon märkbar effekt. Kommer försökaGe mina tankar kring detta i inlägg framöver /Petr
tennistankarna.blogg.se

2 Anonym:

skriven

Tack för alla bra artiklar!
Ni verkar ha mycket erfarenhet så min undran är: Vad tycker ni att svensk tennis, svenska tränare och svenska spelare ska göra för att göra upp några fler svenskar/or till topp 100?
"Räcker" det med mer pengar? Hur ska förbundet fördela/satsa de pengar som trots allt finns? Att spelarna tittar sig i spegeln, eller vad behövs mer för förändringar?
Vore intressant att få en djupare bild av era synpunkter!
Tack för en bra sida👍🏻
Saknar dock även swetennis!

Svar: Tack för dina tankar samt frågor, jag har tänkt att i fler inlägg presentera olika tankar i detta ämne, hoppas jag kan svara på några av dina frågor då /Petr
tennistankarna.blogg.se

3 Anonym:

skriven

Jättebra och intressant text. Gillar tonen i era inlägg och den rena faktakunskapen. Fräscht istället för det konstanta sågandet på andra bloggar. Håller med, det är svårt att få från junior till senior på ett bra sätt. Vi som ser tennis på juniornivå dagligen kan ju intyga att det kryllar av duktiga spelare runt om i startfälten. Så sent som förra veckan såg jag en P12-C final som höll enormt hög klass. Kul! Min uppfattning kring just diskussionen om avsaknaden på stjärnor i Sverige är att det fokuseras mycket på topp 100. Det finns inga länder i världen trots förbundssystem i världsklass som ser till att det "bara kommer" fram topp 100 spelare. Vad man däremot bör kika på är hur många som har en ATP eller wta poäng. Har ett land konstant 50-100 spelare med en världsranking så får man rimligtvis fram några som är och nosar på topp 200. Min bestämda uppfattning är att vi bör kika mer på topp 2500 ish än topp 100...

Svar: Tack för ditt inlägg, jag ämnar att återkomma mer i detta ämne framöver /Petr Korda
tennistankarna.blogg.se

4 Snickarn:

skriven

Ja det är en intressant fråga detta. Varför lyckas inte Sverige? Jag som är lika ung som mr Norman kan ju inte erinra mig att mina juniortränare var bättre än de som jag möter idag när jag tränar med elitjuniorer. Och om man tar t ex Enqvist, Johansson, Norman, Söderling så var dom väl unika i sin årskull, hur såg det ut bakom dom? Är det snarare så att vi i Sverige lyckades få den där enstaka talangen under dom åren.. Och nu går dom till innebandy eller fotboll eller nåt annat istället..?

5 Björn:

skriven

Tankvärt och väl formulerat.

Dock är en stor del av vad som hänt tennissverige förknippat med hur vi reser idag jämfört med under vår framgångsera!

Förr reste vi i grupp infösta i ett fordon på fyra hjul.
Tillsammans med en fostrad ledare gjordes Europa i jakt på erfarenheter.
Nu har jag inte läst alla självbiografier, men några av dem nämner hur våra tidigare stjärnor reste tillsammans för att få erfarenheter runt turneringar med träning och rutiner.
Det är tufft för våra högst rankade att hanka sig fram och hoppas på sitt genombrott turnering efter turnering. Det är lite sent och blir väldigt kostsamt att skrapa ihop poäng.

Idag är våra talangfulla juniorer på tok för dåligt förberedda.
Jag är helt klar med min åsikt att de blir fösta ut ensamma, ibland med tränare men oftast med en närstående. (Undantag finns)
Det blir dyrt och en press på adepten som känns alarmerande i mina tankar.

Börja om ifrån början och sätt landets bästa ungdomar med en av förbundet utsedd ledare på en 3-4 månaderstripp så kommer resultaten tillbaka.

Vi kan inte stirra oss blinda på vad vi inte gör utan se tillbaka och lär av vad som har funkat.

Tennisen är inte den flärd och rikedom som många vill se, den är brutal mot så många drömmar.

Talangen har vi i varje klubb, förädla den rätt.

Det finns en novis som säger, om vi gör som vi alltid gjort så får vi också samma resultat.
Det resultatet är ändå långt bättre än vad vi presterar idag.

En annan sak.
Tennislandet Spanien har över tid byggt upp sina satsningar på hemmaplan som lite beskrivs i ovan kommentarer.
Kring 40 tävlingar i landet där man kan plocka ATP poäng.
Deras förbund anordnar busscharter för att plocka upp spelare runt omkring som kör dem till turneringarna. En hel del logistik, men det verkar finnas någon som tänker lite längre i detta land.
Tänkvärt i vart fall.