
Först ut på söndagen var Rosenholm och för de som undrar vad det är för skillnad att vara rankad runt 50-strecket kontra 500-strecket fick en tydlig bild i denna match mot Jaziri. Lärdomen: sluta missa enkla slag om man vill bli topp 100.
I den avgörande matchen inledde Isak bäst men trots övertag och setbollar så var det Tunisien som fick med sig setet. Det visade sig dock att tunisiern hade bränt sitt krut för set 2 och 3 gick snabbt och enkelt till Sverige. I detta läge kändes det som att hemmacoachen gjort ett misstag som lät en sliten Dougaz spela trots att han fick kriga rejält i fem set mot Rosenholm på fredagen. Men tunisiern tog ett toalett-break inför fjärde set och kom tillbaka som en ny man. Påhejad av en entusiastisk hemmapublik tog han det fjärde setet och gick fram till 2-1 och breakboll i avgörande set. Isak hittar då en delikat lobb i riktig Murray-klass och kan till slut hålla serven. I slutet av setet svajar tunisiern och Isak återfår lite mer kvalitet i sitt attackspel och han kan spela hem matchen.
Det finns dom som skojar kring den låga kvalitén på svensk herrtennis och tycker att glädjen över denna vinst är överdriven. Jag påstår att det inte alltid handlar om kvalitén på spelarna utan på hur man känner för laget. Det spelas inte direkt sambafotboll när Bajen möter Djurgården men det är ändå 30.000 på läktarna som lever sig med. Det är inte kvalitén på spelet utan relationen till laget som är det viktiga. För oss som är från Sverige och älskar tennis så är Davis Cup ALLTID en höjdpunkt, även i division 2.
För de som varit med ett tag i svensk tennis och sett talanger komma och gå är det onekligen lite förvånade att laget 2017 består av Siljeström, Brunström, Rosenholm och Arvidsson. Det hade kanske varit mer väntat med namn som Eleskovic, Berta, Chirita, Brydolf, Lindmark, Madani eller Blomgren om man tittar på spelare som gjorde framstående resultat internationellt som juniorer. Av de svenskar som var på plats i Tunisien är det faktiskt den assisterande kaptenen Jonas Svensson, jämnårig med Siljeström, som hade den bästa juniorkarriären. Det verkar som att det är en lång väg från junior till senior.
Nu ser vi fram emot nästa match med DC-laget, vi hoppas att Mikael Ymer är skadefri och att Elias Ymer är spelsugen när det blir dags att möta Turkiet. Vi hoppas även att mannen med det magiska namnet Tuna Altuna dyker upp i turkiska laget!
/ Fabrice Santoro
skriven
Bra inlägg, håller med till fullo!